Allt fler företag försöker positionera sig som thought leader inom sin bransch. Men hur gör man för att lyckas? Här delar Johan Wetterqvist, grundare och partner på kommunikationsbyrån Spotlight, med sig av sina bästa tips.

En internationell studie som Edelman och Linkedin nyligen genomförde bland chefer världen över visar att företagsledare ser thought leadership som ett effektivt sätt att bygga ett varumärke. Dock förekommer det stora brister i kvaliteten på det innehåll som produceras. Dåligt genomförande kan då skada varumärket och minska företagets möjligheter till att bli vald som leverantör.

En studie från Grist visar att de vanligaste fallgroparna är att det innehåll som skapas är alltför generiskt och saknar nya idéer. Snarare marknadsför man företaget istället för att lösa kundproblem.

För att lyckas med att bygga thought leadership över tid gäller det först att definiera en tydlig önskad position, att avgränsa det område som man vill bli tankeledare inom. Många företag och individer försöker att ta ett alldeles för brett grepp och får sedan svårt att vara trovärdiga. Därför är det bättre att smalna av sitt expertområde.

Rekommenderade artiklar

I genomförandet gäller det sedan att vara medveten om att det handlar om ett långsiktigt arbete som kräver uthållighet, enhetlighet och kreativitet.

10 faktorer för utvärdering av thought leadership

Hur ska man då utvärdera om man har lyckats som en thought leader? Det gäller att sätta mätbara mål – både kvantitativa och kvalitativa – som utvärderas löpande. Förslagsvis en mindre utvärdering varje kvartal och en mer fördjupad utvärdering årsvis.

Här är tio faktorer bör man ha i åtanke när man tar fram sitt utvärderingssystem och analyserar resultat:

  • Affärskoppling: Hur väl har man tagit utgångspunkt i affären/varumärke?
  • Position: Hur väl har man definierat spelplanen och sin önskade position?
  • Innovation: Vilka kreativa grepp har man tagit för att få fram sitt budskap?
  • Mottagarfokus: Hur väl har man lyckats utgå från målgruppen i sin kommunikation?
  • Trovärdighet: Hur trovärdig är man? Underbyggs argumenten?
  • Konsekvens: Hur konsekvent/uthållig har man varit över tid?
  • Samverkan: Hur har man lyckats samverka med andra experter/aktörer?
  • Mod: Hur väl har man lyckats framföra egna åsikter och perspektiv som sticker ut?
  • Integration: Hur väl har man nått ut i olika kanaler/sammanhang?
  • Förändring: Hur väl har man lyckats skapa förändring i mindset/beteende hos målgruppen?

Under 2020 kommer konkurrensen om mottagarens uppmärksamhet att öka ytterligare. Mängden content ökar exponentiellt, samtidigt som tiden att konsumera innehållet minskar. Vinnarna kommer att bli dem som fokuserar på att i all kommunikation ge mottagaren mervärden, information, underhållning och kunskap som de har glädje och konkret nytta av.

taggad i
dela artikeln med