Det krävs en ansträngning för att kommunicera till personer som inte är som en själv, men det är också en av kommunikatörens viktigaste uppgifter. För att lyckas krävs bland annat självreflektion, menar Roshanak Fatahian, Business Director på Volontaire och medgrundare av nätverket All of us.
Den här artikeln publicerades ursprungligen hos Sveriges Kommunikatörer
Varför är det viktigt att kommunicera på ett sätt så att man når alla?
– Alla måste såklart inte alltid nå alla. Vilka målgrupper man ska nå ut till beror helt och hållet på vilken organisation man är och vad ens mål är. Det är alltså ett strategiskt vägval vilka man vill nå ut till. Men i det strategiska vägvalet är det viktigt att veta två saker: Nya målgrupper är nya intäkter, det vill säga helt nya strömmar av pengar som kommer in, eller helt nya medlemmar som ansluter sig, eller helt nya grupper som ändrar sin uppfattning och så vidare. Det andra är att när man kommunicerar inkluderande och bryter stereotypa normer så har det en spill-over effekt som påverkar den befintliga målgruppen positivt. Det är alltså bevisat att människor får mer sympati för varumärket eller organisationen om den visar på icke-stereotypa normer. Sedan finns ett ansvar som går utanför det affärsstrategiska. Det handlar om att nå ut till alla när det krävs. Att inte ”missa” grupper som redan är marginaliserade med kritisk information, för då kan det handla om liv och död.
Hur tycker du att kommunikationsbranschen speglar samhället?
– Vår bransch består av en väldigt homogen grupp av människor. När det kommer till jämlikhet har den förbättrats lite de senaste åren. Men, vi är fortfarande långt ifrån samhällsspeglande när vi pratar om etnicitet, ålder, könstillhörighet och socioekonomisk bakgrund. Det i sin tur speglar det arbete vi gör, de vi når ut till och de vi glömmer bort. Av talande roller i reklamfilmer är endast sex procent av synlig minoritet. Och Sverige består till cirka 20 procent av synlig minoritet. Jag tror starkt på att om vi har en bransch som speglar samhället så kommer vi också att ha strategier och kreativa idéer som speglar det lika mycket och når ut lika mycket. Det är allas vår uppgift att se till att det händer.
Rekommenderade artiklar
Bonnierförlagens CMO, Jenny Bjuhr Berggren, om förändringsarbete
Byråvärlden https://byravarlden.se/wp-content/uploads/2019/02/byråvärlden.svg 0 0 https://byravarlden.se/wp-content/uploads/2021/03/JBB-1024x677.jpg 800 529Varumärkets mänskliga röst viktigare än någonsin
Byråvärlden https://byravarlden.se/wp-content/uploads/2019/02/byråvärlden.svg 0 0 https://byravarlden.se/wp-content/uploads/2021/03/Isadora_024.jpg 800 450Vilka utmaningar stöter man ofta på när man jobbar med mångfald i kommunikationen?
– Den största utmaningen är tron om att mångfald i kommunikation skiljer sig från vanlig kommunikation. Att det ska göras på ett annat sätt eller att det krävs ett annorlunda angrepssätt. I och med att vår bransch är homogen sitter vi på en viss typ av normer och nätverk. Om vi inte går utanför våra egna beteendemönster kan vi inte heller nå andra. Vi måste vara medvetna om att Sverige inte är homogent. Att vi är ett land bestående av människor från flera olika kulturer, språk, beteenden och värderingar. Och ganska ofta måste vi kommunicera till personer som inte är som en själv. Då krävs en ansträngning. Den ansträngningen kallas research. Vi måste lära oss om hur den målgruppen beter sig och vad de går igång på. Har man ett gediget målgruppsarbete och förståelse för de man kommunicerar till så går hela processen väldigt smidigt och med gott resultat. Det finns många olika varumärken som har bevis på detta, däribland Adidas, Halebop och Fenty beauty.
Vad är viktigt att tänka på då?
– Självreflektion och en uppfattning om sig själv och sin omvärld är kanske det bästa sättet att börja på. Att förstå sina egna implicita fördomar och vilka normer och privilegier man upplever världen med. Först när man förstår det kan man få sig en förståelse för andra målgrupper och arbeta med fler än de som beter sig som en själv. För vad är en kommunikatör om man bara kan arbeta med en typ av målgrupp?
Många har just nu hamnat i kortsiktiga lösningar när det gäller kommunikation, vad vinner man på att även nu tänka mångfald när man kommunicerar?
– Missar man målgrupper så missar man intäkter och förståelse för sitt varumärke. Vi lever i en samtid som alla är starkt påverkade av, men speglas den likadant hos alla? Det är samma frågeställning man bör ha när man kommunicerar kortsiktigt idag med förståelse för vad det innebär för olika målgrupper. Och jag tror verkligen att man kan hjälpa och lösa mycket för sina målgrupper om man förstår deras olika situationer. Alla har inte problem med att ryggen krokar för att vi jobbat hemma för mycket. Vissa måste slita extra mycket i helt andra yrken och har helt andra problem. Prata till dom också!